Att investera pensionspremier och välja försäkringar som ger trygghet vid sjukdom och dödsfall är svårt, så frågan borde kunna besvaras med ett enkelt ja.
Men –
När vi lyfter på den ena stenen efter den andra med stöd av bl.a. Finansinspektionen och media finner vi att rådgivning såsom den bedrivs till stor del är renodlad försäljning. DI uppmannar bl.a. myndigheter att rensa upp i träsket. Att branschen beter sig som den går beror lika mycket på branschen som arbetsgivares bristande förmåga att identifiera det egna bolagets och medarbetarnas behov och ställa krav. Jag tror inte efter 30 år i branschen att provisionsförbud eller ytterligare styrdokument läser marknadssituation. Uppenbart är att arbetagivare som trotsar motståndet och tar tag i frågorna lyckas uppnå rimliga avtal med försäkringsbranschen för sina medarbetare. I förhandling med försäkringsbranschen utgår frågan om rådgivning en av de mest komplexa frågeställningarna. Frågeställningen kan brytas ned i tre delar;
1. Vad skall rådgivningen innefatta?
Vad skall gås igenom och hur samt vad får tas upp respektive vad får inte ingå i rådgivningssamtal får att säkerställa kvalitén. Notera – det är arbetsgivaren som ensidigt väljer rådgivare och hur denna skall genomära sitt uppdrag och ersättas.
2. Hur skall rådgivningen genomföras?
Skall rådgivning ske via individuella fysiska möten, gruppmöten eller med stöd av interaktiva webverktyg (ex. robotrådgivning såsom Lifeplan, PTK rådgivningstjänst m.fl.)?
3. Vem skall betala och hur?
Arvodesbaserade förmedlare hävdar att de innehar förhandbesked som anger att kostnad kan dras mot brutto lön. Provisionsbaserade förmedlare yrkar på att förhandsbesked anger att kostnad skall momsbeläggas och dras mot nettolån. Försäkringsbolag, särskilt bankägda, hävdar att rådgivning ingår utan kostnad samtidigt som avgifter tas ut i två led. Nätförsäkringsbolag hävdar att enkel webbaserad portföljsoptimering täcker behoven och att det innebär det mest kostnadseffektiva alternativet, dock glöms lätt försäkringsskyddet bort. Svenska arbetsgivare har liten tradition av att betala för rådgivning om tjänstepensionsförmåner via faktura för sina medarbetare. Även om tecken på förändring kan skönjas. Grundinställning är att rådgivning skall bekostas av antingen medarbetare som avropar rådgivning eller av leverantörer mot att denne kan generera intäkter i möten som motiverar och finansierar nedlagd tid och resurser- här är grunden till delar av träskproblematiken.
Inom ITP är det medarbetaren som betalar via premieavgift för rådgivning via Collectums kundtjänst och web. Blir det vägledande når väntat provisionsförbud införs 2017?
Se upp med samarbetsavtal baserat pA? provisionsersA�ttningA�
Mot bakgrund av att Finansinspektionen har uttalat en tydlig mA?lsA�ttning om att infA�ra provisionsfA�rbud bA�r arbetsgivare vara restriktiva med att ingA? nya samarbetsavtal som baseras pA? provisionsersA�ttning, om inte klausul ger arbetsgivaren rA�tt att omfA�rhandla/avbryta utan kompensation vid infA�rande av provisionsfA�rbud under avtalsperioden.
Inse att tjänstepensionsfrågorna blir allt viktigare
Vill du förstå mer och trotsa moståndet som infinner sig när du tänker på att ta tag i företagets tjänstepensionshantering – delta i Edge HRs heldags utbildning om tjänstepensionshantering riktat enbart till ansvariga för HR/Lön och Ekonomi, se länk; https://www.edgehr.se/utbildningar/tjanstepensiona��sa-maximerar-du-vardet/
Med bästa hälsning
Magnus Gewert