Från 10 till 40 år som pensionär – hur hantera det finansiellt och mentalt?

Vår hälsa innebär att vi lever längre och mår generellt bättre högre upp i åldrarna. Det är en fantastisk utveckling. Det är självklart mycket roligare att få vara med och leva jämfört med det omvända. På 50-60 talet var bedömningen att vi levde 10-15 år efter pension vid 65 års ålder. Idag pekar livslängdsstudier på att vi kommer leva 25-40 år (beroende på födelseår) efter 65 års ålder.

Glädjen över att få leva längre reduceras av oro och insikt om att det kommer krävas mer kapital på våra sparkonton inför perioden som pensionärer. För att skapa mer kapital på kontot krävs för de allra flesta att vi måste jobba högre upp i åldern. Flyttas tidpunkten får pensionering fram minskar dels behovet av sparkapital och våra pengar kan växa med avkastning fler antal år.

Ett av flera alternativ till att jobba fler år är att värdet på våra tillgångar växer mer än inflationen och kan finansiera fler år som pensionär. Ett annat är att planera för att sänka våra utgifter som pensionär.
Jag kommer i en serie om fyra nyhetsbrev beskriva kritiska konsekvenser med ökad livslängd och låga marknadsräntor. Syftet är dels att arbetsgivare skall bli mer medvetna så att företagens tjänstepensionsvillkor beaktar utvecklingen, samt att individer skall utifrån medvetenhet och beakta det i sin privatekonomiska planering.

Samtliga partier har enats om att höja åldern för att lyfta inkomst- och premiepension från 61 till 63 år. Stat , fack och arbetsgivare skall fortsätta diskuera rätten att jobba kvar från idag 67 till 69 år.

Svenskars målbild om pensionsnivå är 75-80 % av lön. Prognos indikerar dock 50 % av lön.
När medarbetare tillfrågas om önskad nivå på pension kretsar svaren kring 75-80 % av lön och en pensionsavgång kring 63 års ålder.

Min bedömning är att målbilden är orealistisk för majoriteten av svenskar när jag beaktar nuläge och förväntad utveckling. För en 60 eller 70-talist indikerar snarare Pensionsmyndighetens beräkningar, baserad på en hög prognosavkastning om 5,9 %, en framtida pensionsnivå på runt 50 – 55 %. I de fall dagens låga marknadsräntor består under en längre tidsperiod blir framtida pension än lägre.

Utveckling med lägre pensionsnivåer än vad medarbetare förväntar sig kommer ställa arbetsgivare i nya knepiga situationer. För att hantera utvecklingen bör ansvariga för pensionshantering i företag identifiera utifrån vilka värderingar och principer som beslut fattas vid upprättande av pensionsriktlinjer/policys.

Målbildens hot nummer 1 – vår livslängd ökar
Vår livslängd har redan under 1900-talet ökat med 35 år – det är en enorm positiv utveckling. Livslängden fortsätter dessutom att öka. Vi kan konstatera hur 85 åriga pensionärer, som min Mor Inga, mår väl och kan trots knappa pensioner leva fina liv.

Jag som 60-talist (fan trott) inser att +100 år är inte orimligt. Problemet 2016 är att snittåldern för pensionsavgång är 63 års ålder. Konsekvens av utvecklingen blir att den potentiell ökad livslängd, ställer krav på att samhället, arbetsgivare och individer börjar tänka utanför boxen. Mer om det i kommande nyhetsbrev i denna serie.

Målbildens hot nummer 2 – Avkastning på tillgångar utvecklas svagt eller inte alls.
Ett sätt att finansiera ökad livslängd är att investera tillgångar så att de växer mer ön inflation, då uppnås real tillväxt. Genom att investera pengar och uppnå realtillväxt kan vi köpa fler liter mjölk imorgon jämfört med idag.
Utmaningen 2016 är att de låga marknadsräntorna innebär att vi måste våga ta mer risk när vi investerar våra tillgångar för att uppnA? realtillväxt. Placeringar med lA?g risk, ex bankkonto eller räntefond, ger en avkastning som täcker avgifter, skatt och den obefintliga inflationen som rA?der. Dock sker ingen real värdeökning på våra sparade medel.

Väljer vi placeringar med högre risk för att uppnårealavkastning, såsom aktier eller bostäder, ökar risken för att värdet skall gå ned vid politisk/ekonomisk oro i världen.

Svårigheten vi står inför vid förvaltning av pensionskapital kan illustreras med följande utveckling: När jag började arbeta i försäkringsbranschen 1984 utlovades traditionella försäkringsbolag garanterade räntor pA? 5 % om året. Idag pendlar motsvarande garantier mellan 0-1 %. Mer om denna utmaning i kommande nyhetsbrev.

Sammanfattning

• Det svenska samhället, arbetsgivare och individer står inför stora utmaningar. Hur ska pension för konsumtion, boende och omvårdnad räcka?
• 50- och 60-talets planekonomiskt pensionstänk (ex. ATP, ITP 2 och STP) har redan skrotats pga av att kostnaderna blev för höga pga ökad livslängd för skattebetalarna och arbetsgivarna. Flera principer och värderingar som legat till grund för svenskt samhällsbygge och utformning av pensionsvillkor i anställningskontrakt kommer tvingas revideras.

För att orka hantera framtidens utmaningar är det nödvändigt, i vart fall för mig, att fortlöpande påminnas om att det är själva livet som är värt att leva. Låt inte de ekonomiska utmaningarna förmärka livet. Tydliggör istället vad som gör livet värt att leva och bidra med det till andra. Min erfarenhet är att det som verkligen gör livet värt att leva handlar inte om pengar – tack och lov.

Hälsning,

Magnus Gewert