Jean Tirole mottar idag Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Forskning om reglering av marknader belönas. Hans arbete har bland annat använts av EU får att reglera kostnaderna får mobilsamtal mellan olika EU-länder, vilket inneburit sänkta priser får konsumenterna.

Hans forskning riktar även in sig på vilka spelregler myndigheter bör fastställa för företag som verkar på avreglerade marknader såsom välfärdssektorn.

Jag ser en koppling mellan Tiroles teorier och företag som låtit underleverantörer sköta en allt större del av produktionen, s k outsourcing. För att outsourcing ska fungera har företag lärt sig vikten av uppföljning och kvalitetskontroll gentemot producenter. Det är samma insikt som Tirole forskning påvisar, men i hans fall är det myndigheter som måste säkerställa uppföljning och kvalitetskotroll.

Det gäller i högsta grad också för tjänstepensioner. Tänstepensionshantering är i de flesta svenska företag outsourcad till externa parter. Men det finns inga interna eller oberoende externa resurser som utövar kvalitets- och kostnadskontroll.

När det brister i kontroll och kvalité kan ansvaret inte ensidigt läggas på försäkringsindustrin.

Tiroles forskning påvisar att briser vid privatisering beror främst på för svaga myndigheter. De måste bli bättre på att utöva tillsyn och kvalitetskontroll.

Avreglera gärna, men kom ihåg risken för kvalitetsproblem. Avregleringen måste åtföljas av noggrann kvalitetskontroll. En marknadsekonomi behöver också starka myndigheter för att fungera bra. (Källa DN) .

Detsamma gäller när företag upphandlar tjänstepension för sina medarbetare. Om arbetsgivarna inte utövar kvalitetskontroll finns det stor risk att det blir lägre pension till ledning och medarbetarna.

Aktieägare bö ställa krav på Vd att kvalitetssäkra tjänstepensionshantering

Jag ställer mig ofta frågan: varför tillåter ägare av företag att vd:ar med ledningsgrupper underprioritera tjänstepensioner? Kostnaderna är betydande i de flesta företag och rimligen bör ledningen kunna förklara hur man driver både kostnads- och kvalitetskontroll.

Svaret på frågan ovan är att:

  1. Ingrodd, men felaktig uppfattning att tjänstepensioner inte påverkar affärsresultat.
  2. Kvalitetskontroll innebär antingen rekrytering av personer med kunskap som innebär högre lånekostnad inom HR eller konsultkostnader som belastar HRs redan pressade budgetar.
  3. Det är socialt accepterat inom företagsledningar att man saknar kunskap om hur tjänstepensionshantering kan kontrolleras – frågan kommer sällan upp på agendan.

Vad är då riskerna med bristen på kvalitetkontroll av tjänstepensionshantering?

  • Företag erhåller mycket låg avkastning på inbetalda premier i form av ökad arbetsmotivation och lojalitet = kostnadsineffektivitet.
  • Fel i tjänstepensionshantering saknar preskriptionstid för arbetsgivare, dvs ägarna.
  • Medarbetare som tvingas bekosta företagsets pensionshantering i form av hägre avgifter kan rikta krav på reglering och ansvar. Då blir det ägarna som eventuellt får reglera kraven.

Magnus Gewert